I Sverige, liksom i många andra länder, pågår stora förändringar av energisystemet med en ökad andel förnybar elproduktion. I Sverige är det framförallt vind- och solel som ökar och det ställer nya krav på energisystemet, då denna produktion inte går att reglera på samma sätt som exempelvis vattenkraft. Sol- och vindkraft innebär dessutom att kraftanläggningarna är mindre och ofta är lokalt placerade. Solpaneler kan installeras direkt hos konsumenterna på byggnadernas tak och därmed bidra till att minska andelen el köpt från nätet vilket, tillsammans med mer aktiv styrning av elanvändningen, förändrar byggnadernas lastkurva. Det krävs därför nytänkande för att optimera elsystemet och energianvändningen.

Fakta

Projekt: Framtidens lastkurva för Sveriges byggnadsstock Utförare: Chalmers tekniska högskola Samfinansiärer: Eon Sverige AB Projektstart: juli 2014 Projektslut: december 2017 Projektbudget: 3 452 000 kr Projektledare: Filip Johnsson E-post: filip.johnsson@chalmers.se Energimyndighetens projektnummer: 38892-1

– Att kunna styra lasten är ett sätt att möjliggöra effektivare användning av sol och vind och det har rönt stort intresse, inte minst bland el- och värmeproducenter. Problemet är att det saknas energisystemanalyser som på ett detaljerat sätt utvärderar och kvantifierar effektiven av laststyrning, decentraliserad elproduktion och energieffektiviseringsåtgärder och samspelet mellan dessa, säger Filip Johnsson.

I detta projekt kommer man att fokusera på hur byggnader kan anpassa sin lastkurva och användas på ett flexibelt sätt. På Chalmers har forskare under det senaste decenniet utvecklat ett mycket detaljerat modelleringsverktyg för försörjningssidan med fokus på elproduktion där effekten av storskalig integration av vindkraft och solel kan studeras i detalj.

– Nu ska vi koppla samman analyserna på tillförsel- och användarsidan och se vad olika antaganden om utvecklingsvägar för elsystemet får för effekt för användarna och för energipriset, säger Filip Johnsson.

Vad är intermittent elproduktion?

Det talas allt oftare om intermittent elproduktion. Det innebär elproduktion som är väderberoende och handlar om vind- och solkraft, men även vågkraft.

Intresset för projektet är stort. Filip Johnsson förklarar det med de stora förändringar som skett inom energibranschen de senaste åren.

– För tio år sedan tyckte både energibranschen och vi energiforskare att vi hade en ganska klar bild över framtiden vad gäller hur elsystemet skulle komma att utvecklas, inte minst drivet av att vi förutsåg hur ett ökande pris på utsläppsrätter för koldioxid skulle driva på omställningen. Men så blev det inte och nu råder osäkerhet hur intermittent elproduktion kan integreras och var i systemet betalningsviljan kommer att uppstå och, inte minst, vem som kommer ha rådighet över omställningen – de stora elbolagen eller konsumenterna. Det finns därför redan ett stort intresse från energibranschen kring vårt projekt, vilket känns väldigt roligt.

Text: Ann-Sofie Borglund