Sverige tar idag vara på mycket av den storskaliga spillvärme som alstras, däremot finns det gott om spillvärme från småskaliga aktörer som går till spillo. Det gäller inte minst den överskottsvärme som genereras från kylar och frysar i livsmedelsbutiker. Vissa butiker använder delar av spillvärmen för att värma upp sina lokaler, men största delen kyls ofta bort via kylmedelskylare på taket. I detta projekt har forskare vid RISE genomfört teoretiska beräkningar på timbasis för att undersöka möjligheterna att använda den resterande spillvärmen för uppvärmning i andra byggnader i samma kvarter. De har utvärderat två olika kvarter – ett befintligt i stadsmiljö och ett som planeras i skärgårdsmiljö.
Projekt: Affärsmodeller och energioptimering i kvarter med livsmedelsbutik Utförare: RISE Samfinansiärer: Energimyndigheten, Brännö Handel AB, Stiftelsen för kunskaps- & kompetensutveckling Projektstart: mars 2016 Projektslut: maj 2018 Projektbudget: 1 324 000 kr Projektledare: Anna-Lena Lane Energimyndighetens projektnummer: 41837-1
Resultatet visar att spillvärmen från livsmedelsbutiken kan täcka en betydande del av andra fastigheters uppvärmningsbehov. Det kommer dock även framöver att krävas någon ytterligare uppvärmningskälla.
Möjligheterna att göra satsningar av detta slag har därför en stor potential, men det krävs både utveckling av såväl tekniken som affärsmodellen för att detta ska få ett större genomslag. Det är också betydligt lättare att genomföra och hitta ekonomiska drivkrafter när det är en och samma ägare till butiken och omkringliggande fastigheter, än när det är flera olika ägare. Vid olika ägare krävs att butiksägare, fastighetsägare, hyresgästen, fristående energibolag eller annan aktör kan sälja värmen med vinst som någon annan vill betala för. Samtidigt kan det vara så att den som köper energi, exempelvis hyresgästen, inte nödvändigtvis tjänar på detta rent ekonomiskt utan att det skulle kunna finnas andra incitament som exempelvis miljömedvetenhet.
När det gäller teknikutvecklingen så kan lågtemperaturssystemen vidareutvecklas, bland annat genom anpassning av värmepumpar för denna tillämpning. Grundtekniken finns, men den behöver specialanpassas för specifika förutsättningar i varje enskilt kvarter. Forskarna pekar också på att beställare och konsulter behöver ha en kunskap och förståelse för att frågan om att utnyttja spillvärme i ett kvarter ska utredas redan tidigt i processen.
Av Ann-Sofie Borglund