Stort intresse – men Sverige halkar efter
Privatpersonernas intresse för solel är stort och installationstakten ökar varje år. Trots det har Sverige halkat efter i jämförelse med många andra länder. Det finns fler orsaker till att hushåll väljer att inte satsa på solceller. En viktig orsak är att både elmarknaden och det regelverk som rör mikroproduktion är mycket komplexa, vilket i sin tur innebär att det är mycket svårt för elkonsumenter att skapa en rättvisande bild av vad en investering i solceller skulle innebära för dem på både kort och lång sikt. En annan anledning är att administrationen kring en investering i solceller är både tid- och energikrävande.
Läs vad forskaren Cajsa Bartusch vid Uppsala universitet har att säga om projektet!
Underlätta för ökning av mikroproduktion
Ett hushåll som både köper och säljer el kallas för prosument. För prosumenterna är det mest ekonomiskt att investera i en solcellsanläggning som är dimensionerad för att använda all el internt. Budskapet till prosumenter blir därmed att i så stor utsträckning som möjligt koncentrera elanvändningen till tidpunkter på dygnet då solen skiner.
Detta budskap går helt stick i stäv med prissignalerna från de affärsmodeller för ökad efterfrågeflexibilitet som anses vara ett viktigt led i nå energi-, miljö- och klimatmål. I det här projektet har man tagit ett helhetsgrepp om den komplexa situationen och visat på vad som krävs för att få en snabb och kraftig ökning av andelen mikroproduktion med solceller i det svenska energisystemet.
Projekt: Holistiska affärsmodeller och IT-tjänster för prosumenter Utförare: Uppsala universitet Samfinansiärer: Energimyndigheten, Uppsala universitet, Sala Heby Energi AB, HESAB, Svenska Energigruppen AB, eSmart Scandinavia AB, Kraftpojkarna AB, Transformator Design Projektstart: juli 2015 Projektslut: juni 2018 Projektbudget: 9 297 864 kr Projektledare: Cajsa Bartusch Energimyndighetens projektnummer: 40831-1
I rapporten presenteras flera vägledande principer för hur energibolag kan underlätta för prosumenterna. Det handlar bland annat om att förenkla informationen om solceller, att ha paketlösningar så att hushållet inte behöver leta upp information och leverantörer på egen hand, att tillhandahålla support under solcellernas livslängd för att minska rädslan för tekniskt krångel samt att erbjuda flexibel finansiering och avbetalning för att minska det hinder som den initiala kostnaden innebär.
Ytterligare en åtgärd som behövs är att anpassa prismodellen. Ur prosumentens perspektiv vore ett kombinerat elhandels- och elnätsavtal med en fast månadskostnad för lagring av den egenproducerade elen en bra lösning. I rapporten presenteras på ett pedagogiskt koncept för en mer ”prosument-orienterad” solcellsresa, vilken illustreras i en bildserie.
Du kan läsa mer om projektet i slutrapporten:
- För att öka installationstakten behöver fördomarna raseras, administrationen förenklas och solcellsägandet bli en attraktiv norm.
- I projektet har man tagit ett helhetsgrepp om prosumenternas situation och presenterar flera förslag till energibolag, för att fler hushåll ska våga satsa på solceller. Det handlar om allt från att öka kunskapen till att skapa en trygg affär.
- Energibolag behöver stödja hushåll i beslutet och vara en trovärdig expert och projektledare.
- För att fler ska ha råd med solceller kan energibolag behöva erbjuda flexibel finansiering och avbetalning för att adressera det hinder som den initiala kostnaden innebär.
- Se över dagens prismodeller – ett kombinerat elhandels- och elnätsavtal med en fast månadskostnad för lagring av den egenproducerade elen en bra lösning för många prosumenter.
Text: Ann-Sofie Borglund
Intresset för solceller blir allt större. 2014 installerades mer än dubbelt så mycket solcellskapacitet som året innan. Sverige har trots det halkat efter sett ur ett internationellt perspektiv. Endast 0,03 procent av den totala elanvändningen i Sverige har genererats av solel, vilket kan jämföras med Tyskland och Italien där motsvarande andel är cirka 6 procent.
Artiklar om projektet:
Good things come in small packages: is there a common set of motivators for energy behaviour?