Projektet genomförs i Naturvetarhuset vid Umeå universitet. Det är en byggnad i fem våningar på totalt 26 000 kvadratmeter, som byggdes på 1970-talet. En del av byggnadens uppvärmning och ventilation styrs av ett avancerat efterfrågestyrt system, medan resterande del har ett konventionellt värme- och ventilationssystem. I projektet har man installerat sensorer i utvalda kontorsrum, föreläsningssalar och korridorer. Sensorerna ska mäta närvaron, koldioxidhalten, temperaturen, luftfuktigheten och elanvändningen under ett en testperiod. I projektet kommer man att kartlägga hur denna teknik fungerar och jämföra utfall med byggnadens egna system. Forskarna ska också se hur stor energibesparingspotentialen är och vilka förbättringar som kan genomföras.

Med dessa sensorer kommer de också att mäta hur människor använder och rör sig i lokalerna.

– Vi kommer även att i utvalda kontorsrum genomföra en enkätundersökning till användarna i byggnaden, för att ta reda på närvaro och vad brukarna anser om inneklimatet. Det gör att vi kan se vilka beteendefrågor som är relevanta för energianvändningen i en universitetsbyggnad, säger Thomas Olofsson, professor vid Umeå universitet och projektledare.

Fakta

Projekt: Energieffektivisering av byggnader med närvarodetektering Utförare: Umeå universitet Samfinansiärer: Energimyndigheten Projektstart: Mars 2019 Projektslut: December 2021 Projektbudget: 2 133 935 kr Projektledare: Thomas Olofsson Energimyndighetens projektnummer: P47878-1

– Oftast används antaganden baserat på generella modeller som underlag för närvaro, trots att de är väldigt viktiga för hur mycket energi som används. Det gör att man får ett förenklat energimodelleringsverktyg. I detta projekt ingår att studera hur närvaron är kopplat till energianvändningen och få fram bättre underlag på närvaro för energisimuleringsverktyg. Därigenom får vi fram bättre prediktioner, något som är viktigt för hela byggsektorn, säger Thomas Olofsson vidare.

Projektet genomförs på Umeå universitet, men Thomas Olofsson bedömer att flera av resultaten kommer att vara relevanta även för andra universitet och högskolor.

– Att Akademiska Hus ingår i projektet är bra på flera sätt. De är drivande i energifrågor och genom att de äger och förvaltar många universitets- och högskolebyggnader runt om landet, finns det goda förutsättningar att resultaten från vårt projekt får spridning och därmed ökar förutsättningarna att energianvändningen minskar i dessa byggnader, avslutar Thomas Olofsson.

Av Ann-Sofie Borglund