Direktivet Energiprestanda av byggnader, som trädde i kraft 2002, har lett till ett ökat fokus på energieffektivisering. Hög energiprestanda uppnår man genom en rad olika byggnadstekniska lösningar som att minska värmeöverföringsförlusterna (exempelvis genom en ökad användning av isolering) och minska värmebehovet för ventilationen.

Fakta

Projekt: Energiprestanda och innemiljö i skolbyggnader Utförare: Chalmers Tekniska Högskola Samfinansiärer: Energimyndigheten, Chalmers Tekniska Högskola Projektstart: Januari 2019 Projektslut: December 2021 Projektbudget: 4 377 778 Projektledare: Jan-Olof Dalenbäck Energimyndighetens projektnummer: P46866-1

Ett allt för starkt fokus på energiprestandan riskerar dock att leda till sämre inomhusmiljö. En undersökning som Folkhälsomyndigheten genomförde 2015 visar att 15 procent av svenska skolor har dålig eller ganska dålig inomhuskvalitet.

– Vi har i detta projekt tillgång till en ordentlig kartläggning av ett 30-tal skolor vad gäller ventilationssystem och dokumenterad energiprestanda. Vi kommer även att göra mätningar under en varm och kall period av året i skolor och dessutom genomför vi en enkät med 1500 barn hur de uppfattar sin innemiljö, säger Jan-Olof Dalenbäck, professor vid Chalmers och den som leder studien.

– Barn är känsligare än vuxna för ämnen i inomhusmiljön och de tillbringar en stor del av dagen i skolan. Trots det är det väldigt få studier gjorda där barn är tillfrågade hur de upplever sin inomhusmiljö i skolan. Det ska därför blir väldigt intressant att se hur de uppfattar innemiljön, säger Jan-Olof Dalenbäck vidare.

Energiprestanda

Energiprestanda är ett mått på hur väl en byggnad använder energin. Energiprestanda anges som köpt energi i kWh/år och kvadratmeter, med det saknas en motsvarande indikator för innemijö. Inomhusklimat omfattar många faktorer. I projektet ska de hitta korrelationer och räkna fram ett index, för att därigenom förenkla arbetet med just god inomhusmiljö.

I projektet kommer forskarna också att bedöma hur energibesparingsåtgärder påverkar innemiljö, både luftkvalitet och termisk komfort i skolan.

– Vår forskning kommer att fylla en kunskapslucka som idag finns, därför att hittills har man studerat energiprestanda och inomhusmiljön i skolor var för sig, inte hur de påverkar varandra. Vi hoppas att resultaten ska leda till att vi kan komma med rekommendationer hur man ska bygga eller renovera en skola så att den både har låg energianvändning och en bra inomhusmiljö. Det ska vi göra genom att visa på vilka faktorer som är viktigast för att uppnå dessa mål, säger Jan-Olof Dalenbäck.

En målsättning är också att de bästa skolbyggnaderna ska visas upp som bra exempel och att de kan användas som modeller för utveckling av riktlinjer och lösningar för att förbättra energiprestanda och innemiljö i andra skolor.

Av Ann-Sofie Borglund