Trots att de flesta människor spenderar huvuddelen av dygnet inomhus så har metoder och standarder fokus på utomhusluften. Nuvarande ventilationslösningar bygger oftast på att när ventilationen behöver öka så ventileras mer utomhusluft. Detta oavsett föroreningarna utomhus.

Samtidigt så kommer det allt fler lösningar med luftrening som ersätter eller kompletterar traditionell ventilation. Därigenom kan inomhusluften hålla hög kvalitet. Det är dock oklart exakt hur bra luftrening är. Med tanke på att luftrening (framförallt av gaser) kan komma att öka rejält är det viktigt att kunna utvärdera dess potential att förbättra inomhusluftkvaliteten och ersätta ventilationsflödena, men också vad konsekvenserna blir för energiåtgången när man använder gasrengörning. Det finns därutöver ett behov av att utveckla testmetoder (standard) för prestanda hos luftreningsanordningar.

Luftrening av föroreningar i gasfas står i fokus i International Energy Agencys (IEA) forskningsprojekt Annex 78. Där ska man kartlägga och analysera bästa tillgängliga tekniker för energieffektiv luftrening vid ventilation och uppvärmning. Projektet involverar forskare och industripartners från tio länder. Från Sverige deltar forskare från KTH och BFD Building Flow Design AB. Målet är att förbereda framtida standarder som ska säkerställa en hälsosam och energieffektiv inomhusmiljö.

Fakta

Projekt: Luftrening som komplement till ventilation
Utförare: KTH
Samfinansiärer: Energimyndigheten, BFD Building Flow Design AB, KTH

Projektstart: juni 2020
Projektslut: december 2021
Projektbudget: 1 813 000

Projektledare: Sasan Sadrizadeh

Energimyndighetens projektnummer: P50403-1

– En central frågeställning i projektet är i vilken mån filtrering kan ersätta ventilation. Vi kommer att upprätta testmetoder för luftreningsanordningar som påverkas av olika driftsförhållanden och av rådande luftkvalitet säger Sasan Sadrizadeh, docent på KTH.

– Vi ska också analysera hur stor den potentiella besparingen blir med luftrengöring när ventilationen delvis ersätts, säger Sasan Sadrizadeh vidare.

Redan nu bedömer IEA att projektet förväntas leda till en avsevärd minskning av energianvändningen. Den blir särskilt påtagligt i ett kallt land som Sverige.

– Varje procent som vi kan spara av mängden ventilation innebär en kännbar energibesparing, vilket kommer att märkas extra mycket i nordiska länder där ventilationsluften behöver värmas under stora delar av året, säger Sasan Sadrizadeh.

Av Ann-Sofie Borglund