I de flesta flerbostadshus regleras vattenburna värmesystem utifrån utomhustemperaturen, enligt en förutbestämd så kallad framledningskurva. Detta utan någon egentlig information om det aktuella värmebehovet i byggnaden. Det som sker om det blir riktigt varmt inomhus exempelvis genom solinstrålning, är att termostaterna på radiatorkretsarna stängs eller minskar och därmed minskar också värmen från radiatorerna.

Ett annat regleralternativ, som dock är mindre vanligt, är så kallad återkoppling där information om aktuell inomhustemperatur kan höja eller sänka framledningstemperaturen. Denna reglerstrategi är mer behovsanpassad än den traditionella, men är känslig och det kan vara svårt att hitta lämpliga inomhustemperaturer att reglera efter.

Fakta

Projekt: Mätbaserade reglerstrategier för värme i flerbostadshus Utförare: Chalmers tekniska högskola AB Samfinansiärer: CIT Energy Management AB Projektstart: juli 2015 Projektslut: december 2017 Projektbudget: 7 092 000 kr Projektledare: Jan-Olof Dalenbäck E-post: jan-olof.dalenback@chalmers.se Energimyndighetens projektnummer: 40838-1

– I projektet kommer vi att se hur givare ska placeras på bästa plats för att få så representativ mätning som möjligt, säger Jan-Olof Dalenbäck.

Det finns även ett tredje alternativ, så kallad modellbaserad central reglering, som ofta är lite dyrare. Även denna reglermetod är behovsanpassad, men utgår istället från en beräkningsmodell som reglerar framledningstemperaturen på ett sätt som gör att byggnadens faktiska värmebehov tillgodoses. Känsligheten här ligger i modellens utformning, noggrannhet och på information om störningarnas inverkan.

I projektet kommer samtliga dessa tre reglermetoder att jämföras. Under vintersäsongen 2015–2016 har mätningar genomförts i tre flerbostadshus i Göteborg. De har samtliga den traditionella reglermetoden. Under vintersäsongen 2016–2017 kommer ett av husen att ha reglering genom återkoppling och ett hus kommer att använda modellbaserad central reglering, vilken är utvecklad i projektet. Det tredje huset i studien kommer fortsatt ha traditionell reglering. I projektet ska man framförallt jämföra energianvändning, termisk komfort och investeringskostnader.

– Genom denna jämförelse, som sker under en längre period, är intentionen att vi ska få säkrare underlag för bättre rekommendationer, så att man inte behöver använda mer värme än nödvändigt. De flesta fastighetsbolag arbetar med dessa frågor och kunskapen från detta projekt kan bli en viktig hjälp i deras arbete, bedömer Jan-Olof Dalenbäck.

Text: Ann-Sofie Borglund