Det saknas idag systematiska studier gjorda i fält kring vilken inverkan som valet av filterklass har på energianvändningen för fläktar och partikelreduktion i kontorsbyggnader med balanserad ventilation. Det är anmärkningsvärt med tanke på att fläktar för komfortventilation förbrukar stora mängder el, cirka 11 TWh per år, enbart i Sverige. En relativt stor andel, uppskattningsvis 15–25 procent, av denna energianvändning beror på tryckfall över ventilationsfilter. Genom att inte välja högre filterklass än vad som är nödvändigt samt välja energieffektiva filter i den filterklassen kan stora mängder energi sparas, uppskattningsvis cirka 1 TWh per år i Sverige.

– En förklaring till att det inte har gjorts några studier är möjligtvis att man ser filter som en liten komponent i ett stort system och att filter är en förbrukningsvara som byts ut och därmed inte har så stor betydelse, säger Tobias Eriksson, ingenjör på RISE och den som leder projektet.

– Men de senaste tio åren har tillverkarna börjat fokusera på energidelen och många filter marknadsförs också som energieffektiva. Detta har spätts på ytterligare de senaste åren då ett energiklassificeringssystem har lanserats. Samtidigt har det inte gjorts någon studie som visar på hur energieffektiva de är i praktiken. Den studie som vi genomför är därför viktig och ska bidra till ny kunskap kring vad valet av filter faktiskt leder till både vad det gäller energibesparing som reduktion av partiklar, säger Tobias Eriksson.

Fakta

Projekt: Utvärdering av filterklasser vid ventilation av kontor Utförare: RISE Research Institutes of Sweden AB Samfinansiärer: Energimyndigheten, Camfil Svenska AB, MANN + HUMMEL Vokes Air AB, Nordomatic AB Projektstart: April 2019 Projektslut: Februari 2021 Projektbudget: 1 800 000 kr Projektledare: Tobias Eriksson Energimyndighetens projektnummer: P47881-1

I projektet kommer man genomföra tester av olika filterklasser med så bra energiklass som möjligt. Testerna ska genomföras i en modern kontorsfastighet i Borås, som ligger bredvid en infart till en motorväg, vilket innebär att det tidvis finns höga halter av partiklar från bland annat däckslitage. Testerna kommer att genomföras under tre mätperioder på vardera sex veckor. Mätperioderna kommer att äga rum under höst, vinter och vår. Forskarna ska beräkna partikelreduktion i förhållande till inkommande uteluft genom mätning i uteluft, tilluft, vistelsezon och frånluft. Parallellt genomförs mätningar av vilken energiförbrukning respektive filter bidrar till.

– Målet är att bidra till att öka förutsättningarna att skapa en god luftkvalitet i kontorsbyggnader utan att energianvändningen för fläktdrift blir högre än nödvändigt. Vi ser att det finns ett intresse i branschen för dessa frågor och för vårt projekt, så jag tror därför att det finns goda förutsättningar att få spridning av resultaten när projektet avslutas under hösten 2020, säger Tobias Eriksson.

Av Ann-Sofie Borglund