Vätskekopplad värmeåtervinning är ett beprövat sätt att återvinna värme ur frånluften och är vanliga i sjukhus och kontor. Systemet har flera fördelar, framförallt att det är inte är någon risk för luftläckage då till- och frånluftskanalerna är skilda från varandra. Nackdelen är att systemet har förhållandevis låg temperaturverkningsgrad. Traditionellt har temperaturverkningsgrader kring 50 procent ansetts ekonomiskt optimala för vätskekopplad värmeåtervinning och en stor del av befintliga system ligger i detta intervall.

– Vätskekopplad värmeåtervinning är traditionellt dimensionerad för konstanta luftflöden, men skärpta energikrav i BBR innebär att man i högre utsträckning vill styra ventilationen efter behov. Det blir komplext i vätskekopplad värmeåtervinning. Det är inte heller något som driftansvariga är vana vid. Risken blir då att temperaturverkningsgraden sjunker, säger Jan-Olof Dalenbäck, professor vid Chalmers och den som leder projektet ”Vätskekopplad värmeåtervinning”.

I projektet ska man klargöra hur befintliga system fungerar och visa på potentialen i att åtgärda fel. Det i sin tur kommer att leda till viktiga och väl underbyggda rutiner för driftoptimering, vilket blir till stor nytta för fastighetsägare med vätskekopplade återvinningssystem.

Fakta

Projekt: Vätskekopplad värmeåtervinning Utförare: Chalmers Tekniska Högskola AB Samfinansiärer: Energimyndigheten, Vasakronan AB, CIT Energy Management AB, Fläkt Woods AB Projektstart: April 2019 Projektslut: December 2021 Projektbudget: 5 411 700 kr Projektledare: Jan-Olof Dalenbäck Energimyndighetens projektnummer: P47830-1

– I projektet ska vi även identifiera kostnadsoptimal temperaturverkningsgrad i nya system och undersöka hur den kan höjas både genom alternativ dimensionering och genom användning av ickekonventionell teknik. Det finns därför ett stort intresse i beställarorganisationer för lokaler och bostäder kring projektet, säger Jan-Olof Dalenbäck.

I projektet ingår förutom Chalmers, även CIT Energy Management, Vasakronan och FläktGroup.

– Enbart i Vasakronans vätskekopplade system skulle över 500 MWh värme kunna sparas varje år genom att höja den genomsnittliga temperaturverkningsgraden med en procent, så det finns en stor potential att spara mycket energi om vi kan öka temperaturverkningsgraden i systemen för vätskekopplad värmeåtervinning, säger Jan-Olof Dalenbäck.

I projektet kommer man att genomföra en kombination av studier genom fältmätningar, teoretiska beräkningar, praktiska försök i laboratorium samt implementering i pilotprojekt i Vasakronans fastigheter. Projektet pågår fram till 31 december 2021.

Av Ann-Sofie Borglund