– När man bygger nya hus är det enklare att välja lågtemperaturlösningar för då kan du exempelvis välja golvvärme istället för radiatorer. Vid renoveringar, där de flesta hus har vattenburna system och radiatorer blir förutsättningarna annorlunda. Det är i den verkligheten vi nu ska prova våra lösningar, berättar Sture Holmberg, professor vid KTH och den som leder projektet. (se bilden)

Projektet har i tidigare etapper visat att det går att få en dubblerad uttagen värmeeffekt vid låg framledningstemperatur om rumsvärmare omströmmas av kall uteluft i forcerad konvektion. I första etappen provade man ut en mera kompakt värmeöverförande yta och i andra etappen samordnades luftförvärmning med radiatorvärme i ventilationsradiatorer. Denna teknik har därefter vidareutvecklats och försök visar att det går att sänka framledningstemperaturen i systemen till 40 grader C utan att den upplevda termiska effektiven försämras. Under andra etappen genomfördes också fältförsök i nybyggda fastigheter tillsammans med NCC.

Fakta

Projekt: Energieffektiva lågtemperatursystem i byggnader – etapp 3 Utförare: Kungliga Tekniska Högskolan Samfinansiärer: Energimyndigheten, SBUF Projektstart: juli 2014 Projektslut: december 2018 Projektbudget: 2 950 000 kr Projektledare: Sture Holmberg Energimyndighetens projektnummer: 30326-4

I den nuvarande etappen ska forskarna studera effekten av separat förvärmning av ventilationsluft, fläktförstärkt konvektion i vattenburet radiatorsystem samt värmelister. I tidigare etapper har forsknings- och utvecklingsarbetet främst handlar om komponenter, men nu läggs större tyngdpunkt på systemlösningar och hur sådana lösningar lämpar sig för såväl renovering som nyproduktion. Att hitta flexibla systemlösningar för renoveringsobjekt kan innebära nya intressanta möjligheter. Det kan idag ibland vara problem med att göra hål i fasaden för ventilationsradiatorer, en lösning kan då vara att förvärma luften vid befintliga radiatorer och forcera konvektionen ovanför den genom små fläktar. En annan möjlighet är att använda värmelister, det vill säga golvlister som omvandlats till rumsvärmare.

För att studera effekten av dessa olika lösningar kommer tester att genomföras genom datorsimulering och i klimatkammare, men också ute i verkligheten. På det kommunalägda fastighetsbolaget Huge Fastigheter i Huddinge kommer 99 lägenheter att ingå i fältförsök. Efter renovering av detta bostadshus blir värmepumpar den huvudsakliga uppvärmningskällan och fjärrvärme ska användas som spetsvärme. Under 2016 kommer mätningar att genomföras.

Vad är lågtemperatursystem?

En variant av vattenburet värmesystem där vattnet levereras med låg temperatur ut från pannan. Framledningstemperaturen är 55 grader och returledningstemperaturen är 40-45 grader. Dessa finns i hus byggda 1984 eller senare. Det vattenburna golvvärmesystemet är ett exempel på ett lågtemperatursystem. Källa: Energimyndigheten

– Trots att datorsimuleringar idag ger bra antydningar om hur systemen fungerar är det alltid värdefullt att kunna följa upp systemförändringar med fältmätningar, säger Sture Holmberg, som är en optimistisk kring projektets uppgift att skapa energieffektiva lågtemperatursystem i byggnader.

– Om vi lyckas hitta bra lösningar kring energieffektiva lågtemperatursystem finns stora vinster att göra kring energi och miljö. Våra erfarenheter hittills talar för att vi kommer lyckas att skapa bättre förutsättningar för värmepumpar vid uppvärmning av byggnader genom låg framledningstemperatur och höjd värmefaktor. Det kan också leda till bättre förutsättningar för fjärrvärme och uthålliga energikällor, avslutar Sture Holmberg.

Text: Ann-Sofie Borglund


Projektet avslutas i slutet av 2018 och i samband med detta publiceras en kompletterande E2B2-slutrapport.

Övriga publikationer

Doktorsavhandling, Arefeh Hesaraki

Tidskriftsartiklar, Qian Wang

Examensarbete, Nicklas Ganter