Inomhusklimat i hus med inglasade fasader

Sedan sommaren 2017 ståtar ett 16 våningar högt flerbostadshus i Piteå. Stadstornet, som är 51 meter högt, sticker ut på mer än ett sätt, nämligen genom att även ha dubbla klimatskal. Fasaden är gjord av aluminiumplåt och balkongerna är till största delen inglasade med öppningsbart glas. Energi- och miljömässigt har det ställts höga krav på byggnaden som är klassad enligt Miljöklass Silver.

– Byggnadens speciella klimatskal och form samt dess läge i subarktiskt klimat gör det intressant att studera energianvändning samt termiskt inomhusklimat i detalj under årets alla årstider, säger Lars Westerlund, professor vid Luleå tekniska universitet och den som leder projektet.

I varje lägenhet finns en temperaturmätare i hallen, men för att få ytterligare mätdata har forskarna i detta projekt installerat mätare på en rad balkonger.

– De inglasade balkongerna kan fungera som extrarum från vår till höst, och just på våren och hösten väljer en del att sätta in extra värmekällor på balkongen, medan det under sommartid kan innebära att de har öppet sina inglasade fönsterpartier. Vi ska ta reda på hur detta påverkar energianvändningen, säger Petter Lundqvist, som en av två doktorander i projektet.

En annan viktig aspekt som påverkar energianvändningen är solinstrålningen. Den kommer att påverka inomhusklimatet beroende på årstid, men också beroende på väderstreck, fönsterplacering och solskyddlösningar.

Att både använda sig av mätningar och göra intervjuer med brukarna - både de boende och fastighetsskötarna - ska ge svar på hur inomhusklimatet förhåller sig gentemot det önskade. Då kan även forskarna identifiera positiva och negativa aspekter.

Målsättningen med utvärderingen är att den ska leda till optimerade lösningar för klimatskal och installationssystem i och omkring de inglasade balkongerna. Det i sin tur ska leda till minskad energianvändning och ett förbättrat termiskt inomhusklimat för flerbostadshus i subarktiskt klimat och förhoppningsvis också öka intresset för att bygga sådana bostäder.

Parallellt med detta forskningsprojekt pågår ett EU-finansierat Interregprojekt som är ett samarbete mellan tre universitet och ett flertal kommuner i nordligaste Sverige, Finland och Norge. Det har fokus på energieffektivisering av byggnader i arktiska kommuner. Genom detta forskningsprojekt kompletteras och fördjupas den kunskap som kommer fram i Interegprojektet.

– En viktig del av vårt projekt är kunskapsspridning, för tidigare erfarenheter har haft en tendens att stanna inom byggprojektet. Vi kommer inom detta projekt att sprida resultaten i vetenskapliga tidskrifter, men också genom deltagarna inom Interregprojektet, kommuner i Norrbotten och till byggbolag, säger Lars Westerlund.

Intervjun är skriven av Ann-Sofie Borglund vid projektets början

Till projektets resultat