Läs vad projektledare Tomas Ekström, industridoktorand på NCC, har att säga om projektet!
Schablonvärdet som används i beräkningar är ofta uppskattat till 4–5 kWh/m² golvarea och år, men det verkliga värdet i många fastigheter är ibland tre gånger så högt, vilket innebär att energianvändningen är högre än beräknat. Det kan leda till att den förväntade energiprestandan inte nås. I detta projekt har man genomfört 160 korttidsmätning och fem långtidsmätningar i flerbostadshus. Medelförlusten låg på cirka 15 kWh/ m² och år. Resultat från nyare flerbostadshus hade däremot en betydligt lägre medelförlust – 5 kWh/ m² och år.
Det går dock inte enbart att utgå från energimätningar och designval för att se om ett VVC-system fungerar som det ska eller inte. Ett VVC-system med väldigt låga värden är naturligtvis bra ur energisynpunkt, men studien visar att det även kan indikera på att systemet inte fungerar som det ska och att det inte uppfyller sina funktionskrav. Ett system som undersöktes mer i detalj hade mycket låga energiförluster, men visade sig ha brister i VVC-utformningen. Där var väntetiden för vattnet mer än 30 sekunder och det fanns i vissa fall därmed risk för legionella.
Projekt: Kartläggning av VVC-förluster i flerbostadshus Utförare: NCC Sverige AB Samfinansiärer: Energimyndigheten, Gunnar Karlsen Sverige AB, NCC Sverige AB, WSP Sverige AB, Bengt Bergqvist Energianalys AB, Projektengagemang Energi & Klimatanalys i Stockholm AB, Lunds universitet, Övriga UoH Projektstart: September 2018 Projektslut: Juni 2021 Projektbudget: 2 356 000 kr Projektledare: Tomas Ekström Energimyndighetens projektnummer: 46884-1
En viktig slutsats i projektet är därför att om ett VVC-system har oväntat låga energiförluster så bör man undersöka detta närmare så att systemets uppfyller de krav på funktion som finns.
Fastigheter som hade väldigt hög energiåtgång klarade temperaturkraven och hade inte några problem med legionella. Däremot användes väldigt mycket energi. Idealet är ett VVC-system med låga energiförluster som samtidigt klarar de funktionskrav som ställs och att det inte finns någon risk för legionella, vilket påvisades i flertalet objekt.
I projektet konstaterar man att VVC-förluster kan beror på dålig projektering, dåligt utförande eller annan användning än vad systemet är designat för. Det finns ett behov av fortsatta fördjupningsstudier och dokumentation av de problem som pekas ut i denna studie, men redan nu pekar man i studien på att alla nya fastigheter bör testa sina VVC och varmvattensystem innan byggnaden levereras. Då kan man verifiera byggnadens VVC-förlust och hur lång tid det tar att få 50 grader vid tappstället.
Du kan läsa mer om projektet i slutrapporten nedan.
Rapportens författare: Stephen Burke, Tomas Ekström, Christoffer Maljanovski, Jonatan von Seth, Magnus Wiktorsson
För en komplett bild av samtliga resultat, se SBUF (Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond) rapport #13631, www.sbuf.se.
- Energiförluster i VVC-system är ofta betydligt högre än den schablon som många använder för att beräkna energiförluster.
- De äldre flerbostadshusen i studien hade en VVC-förlust på cirka 15 kWh/ m² och år, medan nyare fastigheter hade en förlust på 5 kWh/ m² och år.
- Att ett VVC-system har låga förluster är givetvis bra sett ur energisynpunkt, men studien visar att flera system med ovanligt låga förluster inte fungerar som de ska. Därför bör man som fastighetsägare vara uppmärksam om förlusterna är väldigt låga och undersöka orsaken.
- Det bör införas kvalitetskontroller i nybyggda byggnader och vid renoveringsprojekt rörande VVC, så att VVC-systemet verkligen uppfyller de krav som ställs. Vid nybyggnation bör denna kontroll genomföras innan den slutliga inspektionen av byggnaden sker.
Text: Ann-Sofie Borglund