Läs vad Sasan Sadrizadeh, docent på KTH, har att säga om projektet!
Inomhusventilation står för cirka 20 procent av den globala energianvändningen. På många platser i världen är dock utomhusluftens kvalitet så dålig att det är bättre att undvika ventilation. I sådana fall kan man ersätta ventilationen med luftrening för att få högre kvalitet på inomhusluften. Luft kan rengöras genom filtrering av såväl gaser som partiklar. Vid filtrering av gaser behöver man vanligtvis tillsätta en kemiskt aktiv komponent för att få effekt. Att enbart använda mekanisk filtrering, som vid partikeleliminering, fungerar inte.
Syftet med IEA-EBC:s forskningsprojekt Annex 78 har varit att kartlägga och analysera de bästa tillgängliga tekniker för luftrening i syfte att spara energi vid uppvärmning och ventilation. Fokus har varit kring filtrering av föroreningar i gasfas. Forskare och industribolag från tio länder har deltagit i projektet. Finansieringen från E2B2 har gjort att forskare vid KTH och BFD Building Flow Design AB har kunnat delta i denna forskningssamverkan.
Projekt: Luftrening som komplement till ventilation
Utförare: KTH
Samfinansiärer: Energimyndigheten, BFD Building Flow Design AB, KTH
Projektstart: juni 2020
Projektslut: juni/juli 2022
Projektbudget: 1 813 000
Projektledare: Sasan Sadrizadeh
Energimyndighetens projektnummer: P50403-1
Internationell forskningssamverkan: IEA EBC:s forskningsprojekt Annex 78
Det här projektet ska sammanföra forskare och industri för att undersöka möjliga energifördelar genom att använda luftrenare i gasfas (delvis ersättning för ventilation) och visa hur man på så sätt t.ex. kan förbättra inomhusluftens kvalitet. Projektet ska även etablera en testmetod för luftrenare som tar hänsyn till påverkan på den upplevda luftkvaliteten och ämnen i inomhusluften.
I projektet har man arbetat med följande forskningsfrågor:
1. Hur mycket energi kan man potentiellt spara vid rening och återcirkulation av inomhusluft jämfört med rening av utomhusluft när utomhusluften är otjänlig som ventilationsluft?
2. Hur mycket energi kan man potentiellt spara genom att minska utifrån kommande ventilationsflöde?
3. Hur mycket energi kan man spara genom att komplettera ventilationen med luftrening i delar av byggnaden?
4. Vilka krav ska man ställa på luftreningen för att den ska bli användbar ur energisynpunkt och hur utvärderas/mäts detta?
På KTH har forskarna använt sig av avancerad byggnadssimulering, vilken visar att filtrering kan vara ett energieffektivt alternativ eller komplement till ventilation. Det kan också leda till energibesparing, vilket beror på att luften cirkuleras och filtreras i stället för att ersättas med ny utomhusluft. Det är dock många variabler som påverkar hur stor energibesparingen blir. Det är samtidigt viktigt att man inte använder luftrening i så stor utsträckning att koldioxidhalten i rummet blir för hög. En viss andel utomhusluft måste alltid komma in i systemet.
- Det saknas standardlösningar för eliminering av alla oönskade substanser i inomhusmiljö.
- För att rena inomhusluften i en förorenad innerstadsmiljö kan man ha som riktlinje att utgå från att det krävs slutstegsfilter kombinerat med gasfilter. Det gör att gasformiga föroreningar minskar till en acceptabel nivå.
- Det går att spara 10–20 procent av energin till ventilationen om inomhusluften får cirkulera och filtreras i stället för att ersättas med ny uteluft.
- Det är samtidigt viktigt att man får in en viss mängd utomhusluft i inomhusmiljön, så att koldioxidhalten inte blir kritiskt hög.
Text: Ann-Sofie Borglund
E2B2:s finansiering innebär att svenska forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan kan ingå i IEA-EBC Annex 78 - Supplementing Ventilation with Gas-phase Air Cleaning, Implementation and Energy Implications. Läs mer om denna forskningssamverkan på: http://annex75.iea-ebc.org/.
