Läs vad Dennis Johansson, lektor vid Lunds tekniska högskola, har att säga om projektet.
Varmare klimat tillsammans med ökade krav på inomhusklimat gör att efterfrågan på komfortkyla ökar. Hittills är det främst i kommersiella lokaler, sjukhus och universitet som har kyla, men även i bostäder finns ett ökande intresse för kylning.
Kyleffekt är betydligt dyrare än värmeeffekt och kostnaden för kyla bygger till stor del på den installerade effekten. Den rörliga kostnaden för kylenergin är därmed relativt sett liten. Det finns därför en fördel som är betydligt högre av att minska kyleffekten än att minska värmeeffekten. Dessutom är de traditionella brukarnas acceptans för övertemperaturer inomhus troligtvis högre än om temperaturen blir för låg.
Datorsimulering
I detta projekt har forskarna gjort en litteraturstudie samt genomfört mätningar i både fält och genom datorsimuleringar för att se hur inomhustemperaturen påverkas av en avstängning av kylsystemet under en till tre timmar. Mätningarna har genomförts i kontorsbyggnader i södra Sverige som är byggda under olika epoker. Samtliga byggnader har haft kylsystem för komfortkyla. I tre av byggnaderna har kyleffektsänkningar gjorts vid två tillfällen. I två av byggnaderna har flera delsystem mätts. Förutom detta har man genomfört datorsimuleringar vilka bygger på årsenergiberäkningar, som i mestadels har en upplösning på 36 sekunder.
Projekt: Minskat effektbehov för kylning i byggnader
Utförare: Lunds universitet
Samfinansiärer: Energimyndigheten, Cementa AB
Projektstart: Oktober 2018
Projektslut: Oktober 2021
Projektbudget: 2 497 663
Projektledare: Dennis Johansson
Energimyndighetens projektnummer: 46804-1
Resultatet visar att kyleffekten till en byggnad kan minskas eller stängas av under någon timme utan att innetemperaturen stiger rejält. Mätningarna visar att kylsystem är förhållandevis trögt. Möjligheten att stänga av eller minska kyleffekter förbättras om byggnaden har en tyngre stomme och tyngre material innanför klimatskalets isolering.
Toppbelastning
Ytterligare en intressant slutsats är att ytan mellan vilken värmeöverföring mellan termisk massa och rummet kan ske är en klart begränsande parameter. Denna yta är också starkt beroende på inredning och möblering. Dessutom finns en risk att stora delar av rummet täcks av inredning, vilket minskar åtkomsten av stommen. Forskarna rekommenderar därför att det finns en spalt mellan möbler, inredning och innerväggarna.
Forskarna konstaterar att det i praktiken inte är så lätt att genomföra effektminskningar. Det kräver att teknik och reglertekniska komponenter i byggnaderna klarar av en kyleffektbegränsning. Om det kan genomföras med den termiska massa som ändå finns i byggnad, installationer och inredning så gör det att varken livscykelkostnaden eller miljöbelastningen påverkas. En viktig fördel är att fastighetsägaren kan minska effektuttaget vid toppbelastning. Det är även bra miljömässigt och ekonomiskt för den som äger byggnaden.
Du kan läsa mer om projektet i slutrapporten:
- Kyleffekten till en byggnad kan ofta minskas eller stängas av under någon timme utan att det påverkar brukarna nämnvärt. Det beror framförallt på trögheten i byggnaden.
- Beräkningarna visar samtidigt på stora variationerna, vilket gör att forskarna inte kan ge en deterministisk rekommendation om hur mycket man kan stänga av effekten.
- Rekommendationer för avstängningar av kylsystem måste vara flexibla så att man i verkligheten kan justera avstängningens längd och omfattning för att brukarna inte ska drabbas negativt.
- Risken för temperaturökning är störst om man från början har en stor fönsteryta, dålig solavskärmning och är i ett soligt väderstreck. Vid en sänkning av kyleffekten kan dessa faktorer få stor betydelse för enskilda kontor och måste tas med i beräkningen.
- Genom att minska eller stänga av kyleffekten vid effekttoppar, kan fastighetsägare bidra till minskat effektbehov vid ansträngda situationer i elnätet.
Text: Ann-Sofie Borglund