Minskat effektbehov för kylning i byggnader

I takt med ökade komfortkrav ökar efterfrågan på kyla. Det märks framför allt i kommersiella fastigheter, men också på sjukhus och på universitet. Därutöver ökar även efterfrågan på processkyla till industrier och datahallar.

– Det finns nästan ingen forskning hur man hanterar kyleffekt i samband med byggnaden som kyllager, förutom en förstudie till detta projekt då vi kapade kyleffekten i en kontorsbyggnad. Förstudien visade att det tog ganska lång tid innan det skedde en märkbar förändring av inomhustemperaturen, säger Dennis Johansson, lektor vid Lunds tekniska högskola och den som leder projektet.

Med bakgrund av detta menar Dennis Johansson att det är angeläget att man studerar kyleffekterna och hanteringen av kyleffekter på samma sätt som man har gjort kring lagring av värme i byggnader. Detta för att kunna ha en hållbar kylning av fastigheter i framtiden.

I projektet kommer forskarna att göra mätningar både i fält och genom datasimuleringar. Med mätningarna ska forskarna undersöka hur inomhustemperaturerna kommer att påverkas i utvalda, kommersiella fastigheter i Malmö när kylan stängs av under några timmar. Två olika typer av kylsystem kommer att simuleras – ett med kylbafflar och ett med luftkyla. Mätningar kommer att genomföras under två sommarsäsonger. Mätningarna kommer att kompletteras med simuleringar där man använder tre huvudparametrar: byggnadsegenskaper, kylsystem och värmemassa.

– Därigenom ska vi ta reda på hur man kan minska effektbehovet för kylning av byggnader och använda kylan på ett optimalt sätt. Målet är att utveckla en optimeringsmodell, som ska baseras på livscykelkostnader och miljöbelastning. Förhoppningen är få energibolag att använda modellen och därmed undvika att de installerar onödig kyleffekt samtidigt som kunderna får ett bra inomhusklimat, säger Dennis Johansson.

Intervjun är skriven av Ann-Sofie Borglund vid projektets början

Till projektets resultat