Jämfört med 1980-talet så har byggnader med FTX-ventilation blivit tätare, verkningsgraden i ventilationsaggregaten har ökat och roterande värmeväxlare har blivit vanligast. Samtliga dessa förändringar innebär en ökad risk för fuktkonvektionsskador när det är riktigt kallt ute.
I FTX-aggregat med roterande värmeväxlare har man tidvis sett ovanligt höga fukthalter i stora delar av vistelsezonen. Orsaken är att fukten i frånluften fastnar på själva rotorn, som rör sig i både från- och tilluft. När det är kallt utomhus kondenserar fukten till vatten och återförs sedan via tilluften till inomhusluften. Om man då får felaktig tryckbalans över klimatskalet ökar risken för fuktkonvektionsskador i klimatskalets isolering, framförallt i vindsutrymmen.
Projekt: Styrning av FTX för fuktsäkra småhus
Utförare: RISE Research Institutes of Sweden
Samfinansiärer: Energimyndigheten, Systemair Sverige AB, REC Indovent AB, H Östberg AB, Swegon Operations AB, Fläkt Group Sweden AB, Flexit Sverige AB
Projektstart: September 2018
Projektslut: Oktober 2021
Projektbudget: 2 130 000 kr
Projektledare: Svein RuudEnergimyndighetens projektnummer: P46894-1
Olika tillverkare av FTX-aggregat har redan infört olika styrstrategier för att minska risken för höga fukthalter inomhus. Det har dock hittills saknats en metod för att testa funktionen hos styr- och reglersystemet i FTX-aggregat vad gäller kontroll av tryckbalans och fukttillskott inomhus när det är kallt ute. Samtidigt väntas det bli en ökad användning av FTX-ventilation i samband med att Boverket succesivt skärper sina energikrav. Idag installeras FTX-ventilation i en mindre del av alla nyproducerade småhus, men om några år kan det vara i en majoritet. Det är därför angeläget att en metod utvecklas för att kunna testa just tryckbalans och fukttillskott.
– Utan en fuktsäker styrning finns stor risk att vi om några år kommer att få nya tidningsrubriker om fuktskador i nybyggda hus liknade det som skedde med de enstegstätade fasaderna. Det riskerar då att leda till FTX-tekniken får ett oförtjänt dåligt rykte och att vi i Sverige går miste om en stor del av den energibesparingspotential som en större användning av denna teknik skulle leda till, säger Svein Ruud, teknisk expert vid RISE och den som leder projektet.
Teoretiska studier vid Lunds Tekniska Högskola har visat att det är möjligt att styra luftflöden och eller rotorvarvtal så att man minskar risken att för höga fukthalter uppstår inomhus. Den viktigaste parametern att ha kontroll på är dock tryckskillnaden över klimatskalet, detta då lokalt förhöjda fukthalter uppstår även med en motströms värmeväxlare. En viss kontrollerad och begränsad fuktåterföring i en rotorvärmeväxlare kan också vara positivt, eftersom man under långa perioder vanligen har väl torr luft inomhus vintertid i Sverige, vilket både leder till oönskad uttorkning av inredning samt torra slemhinnor och därigenom ökad mottaglighet för virus.
– Det är därför viktigt att vi får fram en metodik så att vi kan testa hur FTX-aggregatets styr- och reglersystem kan hantera olika variationer av fukt på ett säkert sätt. I detta projekt ska vi bygga en testrigg i Borås för att testa en sådan metodik. Vi ska skapa en miljö där vi i realtid kan simulera ett antal olika småhus och där kommer vi att utsätta olika ventilationsaggregat med olika styrstrategier för belastningar med varierande fukt och temperaturer från -5 till -15 grader eller lägre, berättar Svein Ruud.
Testriggen kommer att testa både ventilationsaggregat med roterande värmeväxlare och med motströmsvärmeväxlare i 2-3 olika modellhus. Projektet ska avslutas under hösten 2020 och Svein Ruud är optimistisk kring resultaten.
– Med rätt styrning och rätt injusteringar av FTX-aggregaten kan det bli riktigt bra. Vi ser också ett stort intresse från ventilationsbranschen för detta projekt, vilket visar att det är viktigt och ligger rätt i tiden, säger Svein Ruud.
Intervjun är skriven av Ann-Sofie Borglund vid projektets början.