Kraven på energiprestanda har ökat de senaste tio åren och utvecklingen inom EU pekar på att kraven kommer att fortsätta att öka. Idag är energiprestandakravet i flerbostadshus i Sverige 75 kWh/m2. Flera kommuner ställer dock ännu högre krav i sina markanvisningar. I exempelvis Djurgårdstaden har Stockholm stad ställt krav på 55 kWh/m2.
– En stor andel av den energi som används i nyare bostäder kommer från tappvarmvattenuppvärmning. Tidigare studier visar att värmeförlusterna i de cirkulerande varmvattensystemen ligger mellan 4 kWh/m2 i bästa fall och upp till 17 kWh/m2. Det vanligaste är att det är omkring 10 kWh/m2, vilket är en betydande andel av energianvändningen, säger Jörgen Wallin, forskare vid KTH.
Han leder projektet som genomförs tillsammans med Jesper Knutsson på Chalmers Arkitektur och Samhällsbyggnadsteknik. I projektet deltar även fastighetsbolaget Wallenstam, Boverket, Säker Vatten, Isoleringsfirmornas förening IF och Nibe.
Legionellabakterier kan orsaka svår lunginflammation. Det är en luftburen smitta, där den som blir sjuk oftast har fått i sig bakterierna genom att ha andats in små droppar vatten när den duschat eller badat i en bubbelpool. Oftast är det personer med nedsatt immunförsvar som blir svårt sjuka. Boverket har krav på att tappvarmvattnet måste värmas till minst 50 grader, för att därigenom stoppa tillväxten av legionellabakterierna.
En viktig orsak till att det krävs så mycket energi är för att vattnet behöver värmas till minst 50 grader för att säkerställa att legionellabakterier inte förökar sig. Det är också ett krav från Boverket.
– Det behövs mer kunskap kring vad som krävs för att klara mikrobiell säkerhet i tappvarmvattensystem och samtidigt få ett system som har så låg energianvändning som möjligt, säger Jörgen Wallin.
Det man vet sedan tidigare är att legionella behöver biofilm för att växa till. I vattenrör ser biofilmen ut som en kladdig massa där det finns näring för legionellabakterierna. I detta projekt vill forskarna få mer kunskap om hur temperatur och flödeshastighet påverkar dels uppbyggnaden av biofilmen, dels hur biofilmens struktur påverkar tillväxten av legionellabakterier.
– Vi vill även få fram en bild av hur statusen är för tappvarmvattensystemen i våra byggnader. Det gör vi genom att testa 40 befintliga tappvarmvattensystem med olika tekniklösningar och där systemen är olika gamla, förklarar Jörgen Wallin.
Projekt: Legionellatillväxt i cirkulerande varmvattenledningar
Koordinator: Kungliga Tekniska Högskolan
Projektstart: Januari 2023
Projektslut: December 2024
Projektbudget: 1 691 648 kr
Projektledare: Jörgen Wallin
Energimyndighetens projektnummer: P2022-00868
I projektet ska forskarna dessutom genomföra tester i labbmiljö på KTH. Där ska de köra olika flödeshastigheter och temperaturer i testserier som ska pågå i en månad. Målet är att få fram en graf som beskriver legionellas tillväxt beroende på flöde och temperatur.
– Målsättningen är att få fram vilka temperaturer som verkligen krävs i VVC-systemen för att säkerställa att man inte får tillväxt av legionella av farliga nivåer, säger Jörgen Wallin.
– Det kan vara så att det går att öka flödeshastigheten och sänka temperaturen, men det kan också vara det omvända att man måste höja temperaturen. Ska man då klara energikraven kan det krävas tjockare isolering. Vi är öppna för alla scenerier och för att hitta lösningar, säger han vidare.
I projektet ska forskarna även undersöka energibesparingspotentialen, vilken är kopplad till just förändrade temperaturer och flödeshastigheter.
Text: Ann-Sofie Borglund