Bättre beslutstöd kan spara energi i idrottsanläggningar

Energi att spara i sportanläggningar

I projektet har forskarna utgått från idrottsanläggningen Rocklunda i Västerås. Detta område omfattar 61 hektar och har många olika sportanläggningar såsom hockeyhallar, bandyplaner och lokaler för inomhussport. Här används stora mängder el till bland annat kylmaskiner. Värmen har en ojämn förbrukningskurva då den, förutom att värma byggnaderna, även värmer upp restauranger och publikyta under matchdagarna.

Det tillkommer dessutom användningen av varmvatten för duschar. Detta förbrukningsmönster stämmer väl överens med andra liknande sportanläggningar. I projektet genomfördes initialt en energikartläggning, där anläggningens energiflöden undersöktes. Forskarna gjorde också en fördjupande studie av korrelationen mellan energianvändning i olika delar av anläggningen och vilka faktorer som påverkar energianvändningen. Detta resulterade i ett antal prediktionsmodeller som används för att förutspå kommande 48 timmars energianvändning. Resultaten inkluderades slutligen i en nyutvecklad applikation där anläggningens olika delar finns representerade.

Kartläggning över när energin används

Målet med energikartläggningen var att förstå var, när och för vilket ändamål energi användes på området. Användarna, som kan vara drifttekniker, energicontroller eller fastighetsägare verksamma på Rocklundaområdet, menar att verktyget ger en förbättrad inblick i olika typer av utmaningar. Det kan exempelvis vara genom att de på ett tydligare sätt ser de förväntade prediktionsmodellerna, och där avvikelser mellan förväntat behov och verkligt utfall kan ge en uppfattning av vilka delar av verksamheten som antingen har behov av mer detaljerad undermätning för ökad förståelse, eller en förbättrad styrning.

Ökad förståelse ger genomtänkta åtgärder

Projektet visar hur viktigt det är med ett bra beslutsstöd i komplexa fastighetssystem där det sker samtidig användning av el, värme och kyla i olika typer av verksamheter. Forskarna visar att dåliga beslutstöd ändå kan ge energibesparingar på årsbasis, men fastighetsägaren borde även försöka spara energi under kortare tidscykler och också ta hänsyn till hur energianvändningen förändras över tid. I takt med att det blir allt vanligare att energibolagen använder effektbaserade prismodeller för fjärrvärme och el, borde motivationen öka att se till effekten istället för energianvändningen. Det finns ändå en risk att många fastighetsägare får svårt att förverkliga detta, eftersom många inte känner till hur effektbehovet varierar över säsongen och tiden på dygnet. Många tittar fortfarande bara på den totala årsanvändningen av energi. Det finns också en bristande kunskap om användningen av el, värme och kyla i olika undersystem där mer undermätning behövs.

I detta projekt har den direkta nyttan varit att fastighetsansvariga kontinuerligt arbetat med mätdata från sin egen anläggning, och kunnat identifiera både kort- och långsiktiga vinster, med en förbättrad förståelse över nuläge och framtida behov. Detta är något som liknande anläggningar också skulle kunna göra, med energibesparingarna som resultat.

Du kan läsa mer om projektet i slutrapporterna:

Text: Ann-Sofie Borglund